Vi är visst bäst på att resa. Fem lokalbussar och ett par passtämplingar senare har vi landat i Samara på Costa Ricas västkust. Vi satt på den fjärde bussen för dagen och konstaterade att vi börjat få rutin på det här. Tre grabbar var tvungna att hoppa av bussen från gränsen vid Peñas Blancas för att åka tillbaka då de lyckas missa att stämpla in sig i Costa Rica (Hur gör en ens det?). De hade helt enkelt bara spatserat rakt förbi alla kontroller av pass och bagage direk ttill bussen. Med mild övertalning och uppvisande av en printscreen på Lisas flyg hem tog vi oss igenom (Costa Rica kräver en utresebiljett), men då har vi i och för sig redan varit förbi den här gränsen en gång åt andra hållet. Sparade även en dollar på att Stina vägrade betala en oklar avgift som en kvinna stod och krävde oss på. Det finns så mycket hittepå som de vill att en ska betala överallt. Taxes, migration fees och entry/exit-avgifter.
Dessutom är vi fenor på att hitta billig glutenfri gatumat som en kan äta on the go. Spanskan börjar inte vara lika överdrivet kass heller! Jag har en anteckning där jag skriver upp alla ord och fraser jag snappar upp, givetvis är allting felstavat och knasigt men så länge en tar sig fram duger det ju fint.
Stina har ägnat större delen av resan åt att spela Bubble Witch Saga och jag har kollat över axeln på henne (hur det nu kan vara en rolig aktivitet). Blir dock lite imponerad av hur lite vi bråkar. Vi missförstår varandra lite nu och då men vi har blivit bra på att reda ut det direkt istället för att gå runt och tro att den andra är dum i hela huvudet, för oftast menar vi exakt samma sak och tänker likadant.
Nu håller vi tummarna för att Costa Rica bjuder på bättre väder denna gång (förra gången regnade det ju i ca en vecka i streck och våra kläder torkade aldrig utan luktade blöt hund och vi ville dö. Eller iallafall köpa nya kläder). Idag har vi hunnit med att köpa frukost, springa en runda längs stranden och göra lite styrka, svettas ihjäl på köpet och duscha för att sedan upptäcka att folk hunnit stjäla av vår frukost. Rimligheten när någon öppnar ett paket med cornflakes och en yoghurt?! Nåja vi lever och lär. High five vad vi är bra!
