VIND OCH LÅS ÄR LURIGA & HENRIKS ANKOMST

Nåväl. Våra planer gick i stöpet pga vädrets makter. Vi hade tänkt få oss en liten dos adrenalin genom att testa paragliding men det var för oberäknelig vind så det blev helt enkelt bara en liten utflykt upp på ett berg istället. När vi kom hem hade Freddie, Anton och Brett redan varit utelåsta i 3 timmar för att låset krånglade. Efter 3 timmar till, två låssmeder, en avbruten borr och många svordomar på obegriplig spanska senare fick vi äntligen komma in. Då gjorde vi riktiga svenska köttbullar med potatismos och brunsås och jävel vad gott det var. Killarna kallade det för "den sista måltiden"och undrade hur de skulle kunna klara sig nu när vi skulle dra, haha.

Sen sov vi ungefär fyra timmar innan det var dags att gå upp för att åka till flygplatsen och återvända till Cartagena för att möta upp Henrik. Vi landade vid 7 på morgonen och hittade en fin bänk där vi lade oss för att vänta på att han skulle landa vid 11. Vid 10 fick Stina ett meddelande att han landat redan kl 9 och suttit och väntat på oss på andra sidan ankomsthallen.... Mycket rimligt. 

Vi drog till stan och käkade street food till lunch medan vi gav Henke en liten tour av gamla stan och muren som omger den. Hittade världens bästa smoothieställe mitt i en marknad för plastblommor (?). Sen gick vi hem & packade vi våra nya bikinis som Henke hade med sig (WIHO) och drog till stranden La Boquilla. Det var kanske inte den bästa stranden vi har sett på resan (okej inser att vi börjar vara bortskämda efter Zanzibar, San Blas osv men ändå) men det var himla fint med ett dopp i värmen, en kokar bort i Cartagena om en inte passar sig. Väl hemma igen tog vi en dusch och gav oss ut, vimsade runt i en timme på jakt efter en restaurang innan vi bestämde oss för den första vi såg. Sen ville Stina ha sushi. Det var inte bra sushi tyvärr. Vi kom unisont fram till att den bästa sushin gör en själv, Henke påstår också att det skall vara kaperstekt bacon i men jag är lite skeptisk. För att bli av med konstig fisksmak åt vi sen glass som ser ut som chokladkaka på pinne (megagott) och somnade sedan direkt (vi låg ju lite minus alla tre på sömn). 

Imorse käkade vi god frukost med cream cheese, avocado, stekt ost och mango och satte kurs mot busstationen i världens minsta taxi. Nu sitter vi på bussen mot Santa Marta vilken vi mirakulöst hann med (antar att det är Colombiansk avgångstid som gäller, idag var vi bara tacksamma och inte svenska av oss). De kör Transporter resurrection på bussen och den har AC. Stina har hittat ett hostel för 40 kr i Taganga vid stranden, Henke (hjälten) hade med sig en gigantisk påse SVENSKT ASGOTT LÖSGODIS och livet är ganska lätt.